Hur astma och allergi uppstår är fortfarande till stora delar okänt. En av världens ledande astmaforskare har besökt Sverige, och han menar att mer samarbete krävs för att förstå det komplicerade samspelet mellan arv och miljö. Olika vetenskapsgrenar måste lära av varandra, också över nationsgränserna.

Astma- och allergiförbundet fyller 50 år i år. Jubileumsåret invigdes den 27 januari på Karolinska Institutet i Solna, där en rad framstående forskare gav sin syn på astma- och allergisjukdomar. Huvudtalare var professor Stephen T. Holgate, en av astma- och allergiforskningens förgrundsgestalter. I hans hemland, Storbritannien, är problemen ännu större än i Sverige.

— I Storbritannien har ett av fyra skolbarn en inhalator, och sju procent av alla barn är födoämnesallergiska, berättar han.

— Något i vår västerländska livsstil ökar risken för astma och allergier, men vi vet inte exakt vad det är. Kanske sker det något redan i fosterstadiet.

Enbart hygienhypotesen, som menar att immunsystemet felprogrammeras om barn inte utsätts för tillräckligt mycket mikroorganismer, räcker inte som förklaring till ökningen av astma och allergier, enligt professor Stephen T. Holgate.

— Det är långt mer komplicerat än så, vi måste söka förklaringar både i vår omgivningsmiljö och i genetiska faktorer, säger han.

För att öka förståelsen måste alla arbeta tillsammans - över nationsgränserna och över olika yrkesgrupper. Själv har professor Stephen T. Holgate lett arbetsmöten med 60 experter från 17 olika länder. De har identifierat många områden som kan förbättras.

Bland annat måste, enligt professor Stephen T. Holgate, förhållandet mellan astma och allergisk rinit (det vill säga allergisk snuva på grund av inflammation i nässlemhinnan) tas mer på allvar. Besvären vid astma är inte isolerade till luftrören utan en sjukdom i hela immunsystemet. Både hösnuva och födoämnesallergi är riskfaktorer för astma.

Ett forskningsprojekt på personer med svår astma har också visat att det finns mycket kunskap att inhämta från andra sjukdomsområden.

— Vi har med framgång testat en behandling som används vid kronisk ledgångsreumatism, där också inflammatoriska förändringar är en viktig del i sjukdomsförloppet.

TNF-alfa är ett signalämne som är viktigt för den inflammatoriska processen. Om man med ett läkemedel blockerar TNF- alfa bryts den inflammatoriska händelsekedjan i ett tidigt skede. Detta har nu också kunna påvisas hos svårt astmasjuka patienter som inte svarar på behandling med steroider.

— När man blockerar TNF-alfa i lungorna minskar astmabesvären och livskvaliteten ökar för dessa svårbehandlade och allvarligt sjuka patienter.

Professor Stephen T. Holgate menar att framtida forskning och behandling måste ta hänsyn till hela människan, och inkludera biologiska, sociala och psykologiska perspektiv. Men redan nu kan förbättrad kommunikation skapa bättre vård och bromsa utvecklingen.

— Samtalen mellan läkare och patient kan bli oändligt mycket bättre. Ofta förstår inte läkarna vilken sänkt livskvalitet patienten har, och hur mycket sjukdomen påverkar det dagliga livet. Patienterna måste ha tillgång till egna individuella handlingsplaner. Mer utbildning av primärvården är också viktig. Allmänläkarna behöver lära mer av specialisterna.

Text och intervju: Karin Rehn

<<Tillbaka