Att Göteborg i juni kunde bjuda på temperaturer över 35 grader överraskade besökarna på EAACI, 26:e kongressen för European Academy of Allergology and Clinical Immunology. Många svettiga kavajer och dräktjackor togs av under kongressen, där drygt 5 000 besökare bjöds på ett 70-tal symposier och cirka 1 600 vetenskapliga abstracs. Här bjuder Astma & Hälsas utsända reporter på ett axplock av intressanta nya rön och tankar kring astma och allergier.
Rökning påverkar livet ut
Barn som utsätts för passiv rökning löper cirka sju gånger högre risk att drabbas av astma än barn som inte utsätts för rök.
– Nu vet vi att föräldrarna kan påverka barnens rökvanor genom att sluta röka under deras uppväxt. Vi pratar så mycket om att undvika rökning under graviditeten, men sedan blir det ofta luddigare råd. Som doktor är det viktigt att fortsätta påverka mamman så att hon inte återupptar rökningen. Vi hittade en väldigt tydlig koppling mellan passiv rökning och astma- och allergiutveckling, antingen man utsatts för röken i fosterlivet eller haft den omkring sig under uppväxten, sade Doktor Emma Goksör på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
Hon har under ledning av professor Göran Wennergren analyserat resultat från en studie som följt 100 barn från ett års ålder till tidig vuxen ålder, Tidig rökexponering har dels en biologisk påverkan som ger hyperaktiva luftrör, men också en viktig social påverkan som gör att barnen som vuxna själv blir rökare.
– Ända tills nu har man sagt att man bara ser den så kallade rökeffekten i tidig ålder. Men denna studie visar att föräldrarnas rökning troligen kommer att betydelse för hur barnen mår resten av livet, säger Göran Wennergren.
Fågelbo vanligt asiatiskt allergen
Många ser astma och allergi i utvecklingsländerna som en tickande hälsobomb. Professor Hugo van Bever, professor vid The Childerns´s Medical Institute, Singapore, betonade att det finns många kulturella skillnader mellan Asien och Europa.
- Kinesiska barn lär sig inte att snyta sig. De drar in i stället och lär sig leva med ständigt täppt näsa om de är drabbade av rinit. Asiater är också ofta misstänksamma mot den västerländska medicinen.
Det fuktiga klimatet utgör även en grogrund för stafylokocker i allergiska eksem. Hugo van Bever menade att det är ett stort problem att det saknas uppgifter om astma och allergi från många av världens fattigaste länder.
- Det skulle vara mycket värdefullt för forskningen om man kunde göra jämförande studier. I Singapore är det inte pollenallergi som dominerar. Det är vanligare med allergi mot dammkvalster och födoämnesallergier. Bland annat kan huvudingrediensen i den traditionella delikatessen Bird´s Nest Soup, en soppa med fond kokt på fågelbo, ge svåra allergiska reaktioner.
Personligheten påverkar resultat av astmabehandling
Utåtriktade personer har god astmakontroll, men samtidigt låg följsamhet till läkarordinationer. De laborerar ofta med doserna och ändrar efter eget behag. Känslomässigt instabila personer har låg astmakontroll, vilket bland annat visar sig i att de inte i full utsträckning kan utföra normala aktiviteter på jobbet eller i skolan. Samtidigt följer de läkarnas ordinationer bra. Dessa resultat kommer från en svensk forskargrupp, ansvariga var lektor Eva Brink och professor Jan Lötvall, som undersökt 1 100 personer. De konstaterar att behandlingen därför måste ta hänsyn till varje enskild patients personlighet.
Allergier ska tas på allvar
Många rapporter som konstaterade att allergisk rinit påverkar livskvaliteten negativt presenterades. Allergin ger koncentrationssvårigheter, sömnproblem och ett irriterat humör hos såväl barn som vuxna visade flera studier. Budskapet var kristallklart, och poängterades bland annat av professor Göran Wennergren, Drottning Silvias barn - och ungdomssjukhus: Bagatellisera inte allergier!
Tyvärr visade en undersökning i fem Europeiska länder samtidigt att läkare tenderar att underdiagnostisera äldre patienter med allergiska besvär. Studien ger stöd för behovet av ett standardformulär för astma- och allergidiagnostisering.
Till sist – några citat då specialisterna skådade in i kristallkulan:
”Proteinkemi kan vara nyckeln för att verkligen bota, och inte som idag bara lindra, astma och allergi. Vi har börjat lära oss karakterisera olika mekanismer, och jag tror att vi så småningom kommer att kunna särskilja enskilda proteiner eller proteinkomplex som bidrar till uppkomsten av astma och allergi. "
Professor Jan Lötvall, Sahlgrenska Akademin, och generalsekreterare för EAACI 2007, som inte tror lika mycket på genetikforskningen eftersom det är så komplext område med över 200 olika gener inblandade i sjukdomsutvecklingen.
”Många läkare har ett förlegat synsätt och behandlar ett organ i taget istället för att se till helheten. Det är otroligt viktigt att astmapatienter också får behandling för sina näsbesvär. Många läkare struntar i att fråga om patienten är täppt i näsan. "
Professor Leif Bjermer, överläkare vid Lung- och allergikliniken i Lund, som efterlyser fler systemiska mediciner i framtidens läkemedelsarsenal.
”Vi går från grovt artilleri och lika behandling för alla till prickskytte och individualiserad behandling. "
Professor Sven-Eric Dahlén, Karolinska Institutet, apropå framtidens astmabehandling, som pratade om nya löftesrika behandlingar. Det inkluderar enligt honom bland annat en lovande ny vaccinationsmetod som innebär att kroppen bildar sitt eget anti IgE.
Text Karin Rehn
<<Tillbaka