Skräddarsydda allergimediciner kan vara en verklighet om några år. Sahlgrenska akademin ska leda ett treårigt EU-projekt i syfte att bättre kunna förutse vilken medicin som passar en viss person bäst. Forskarna fokuserar intresset på hösnuva, men tror att de analytiska principerna är de samma för andra vanliga sjukdomar som diabetes, fetma och cancer.

Vanliga sjukdomar, bland annat allergi, kan sägas bero på en sorts obalans i kroppen. Denna obalans kan genetiskt skilja sig mellan olika patienter, trots att de utåt sett verkar ha samma sjukdom. De små variationerna visar sig inte alltid som olika symtom, men de kan göra att en medicin som fungerar utmärkt för vissa inte fungerar alls på andra. En del patienters tillstånd kan till och med försämras av medicinen. För patienterna innebär detta ökat lidande och för samhället stora kostnader. EU har nu beslutat att stödja ett forskningsprojekt vars mål är att finna identifieringsmetoder för att skräddarsy medicinering. Projektet leds från Sahlgrenska akademin i Göteborg och omfattar sju europeiska forskargrupper och en amerikansk.

– Det idealiska vore om läkaren kunde ta ett enkelt prov från till exempel saliv eller blod, och därmed få den information han eller hon behöver för att skräddarsy medicineringen så att den passar patienten, säger Mikael Benson, överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Han hoppas att detta kan bli klinisk rutin inom de närmaste tio åren. Det är redan verklighet vid bröstcancer. Här kan ett gentest användas för att avgöra om en medicin, som är riktad mot ett speciellt protein, är verksam. Men många mediciner, som till exempel kortison, är riktade mot flera olika proteiner. Då är det svårare att förutse om medicinen fungerar för patienten. Genom att göra en mängd olika genkartor och analysera dem så hoppas forskarna kunna hitta de vanligaste variationerna inom en viss sjukdom, och också se vilka ämnen i blodet som signalerar vilken variant en viss person är. 

– I det här EU-projektet så fokuserar vi på allergisk sjukdom och framförallt hösnuva, men vi tror att de analytiska principerna är de samma för andra vanliga sjukdomar som diabetes, fetma och cancer.

Om projektet lyckas kan metoden hjälpa många människor som idag blir felmedicinerade. Mikael Benson tror att de första användbara resultaten kommer att finnas om tre-fyra år, även om en del hinder återstår.
– Man måste ha reservationen att det är komplicerat att ta fram de här markörerna och det gäller också att visa att de fungerar, men förhoppningen är naturligtvis att de kommer till nytta, säger han till vetenskapsradion i P1.

Det är också möjligt att forskningen kan leda till nya mediciner och bättre möjligheter att förutsäga och förebygga sjukdom.

 Källor: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin samt Sveriges Radio

<<Tillbaka