Barn med astma ska inte sitta på bänken och se på när kompisarna idrottar. Fysisk träning är extra viktigt för barn med astma, men många av Sveriges idrottslärare känner att de kan för lite om sjukdomen. Därför genomför Astma- och Allergiförbundet, med stöd av AstraZeneca, en stor informationssatsning under hösten. Här finns många goda träningsråd att hämta.

Barnläkare Ted Jakobsson har bråda dagar. Han kommer med taxi till Malmö, där han under eftermiddagen ska lära idrottslärare och skolsköterskor mer om astma och gympa. Samma utbildning har han under förmiddagen hållit i Kristianstad, och senare bär det iväg till Helsingborg, Falun och Luleå. Budskapet är kristallklart:

– Idag är det, tack vare bra behandling, möjligt att leva ett normalt liv med astma.

Det som var en utopi för 30 år sedan är verklighet idag. En elev med astma ska kunna göra allt som kompisarna gör. Åtminstone enligt Läkemedelsverkets behandlingsmål, som bland annat innefattar symtomfrihet och ingen begränsning av dagliga aktiviteter.

Men vi vet också att astma är både underdiagnosticerat och underbehandlat i Sverige idag. Ted Jakobsson menar att här kan idrottsläraren hjälpa till.

– Idrottslärare har en enorm möjlighet att påverka, eftersom de träffar människor så tidigt i livet. Bemötandet är viktigt; att betona fysisk aktivitet som något som ger glädje, livshälsa och skapar möjligheter istället för problem.

– Dessutom kan idrottsläraren vara den första som upptäcker symtomen på ansträngningsutlöst astma. Idrottsläraren kan i en sådan situation förmedla kontakt med skolhälsovården.

Elever med astma kan riskera att hamna i en ond cirkel. Astman ger sämre ork, som gör att de motionerar mindre, vilket kan förvärra astman.

Rent statistiskt finns det 2-3 barn med astma i en normal skolklass. Det gäller att få dem att vara rädda om sig och samtidigt våga leva som andra. Idrotten är viktig och kan stärka både fysik och självkänsla.

– Det är mycket ovanligt att ett astmaanfall blir riktigt allvarligt i samband med skolidrotten, poängterar Ted Jakobsson.

– I de fall det händer kan det vara kopplat till en allergisk reaktion, till exempel att eleven tidigare under dagen har fått i sig nötter eller sojaprodukter, eller att man under vårens pollentider inte tillräckligt har behandlat sin astma.

Om en elev får astmaproblem under idrottslektionen går det oftast över om han eller hon får vila en stund.

– Sätta sig, luta sig framåt, höja armarna så att bröstkorgen öppnas upp. Gärna dricka lite vatten, men inte för kallt.

Samt förstås andas in lite akutmedicin. Om den nu finns med…

– Har eleven inte med sin ”blå” snabbverkande akutmedicin, bör man reda ut orsaken.

Händer det en gång kan det vara så enkelt som att eleven bytt träningsväska. Händer det ett par, tre gånger kan det vara dags att sätta sig ned och prata med eleven och koppla in föräldrarna. Eleven behöver ibland bättre stöd för att komma ihåg medicinen. Och om det upprepas ytterligare är det kanske så att eleven skäms. Särskilt om han eller hon har nått de känsliga tonåren.

– Det gäller att aldrig skuldbelägga en tonåring som tycker det är pinsamt. Prata och fokusera på möjligheterna. Vad vill just du kunna klara? När måste du må bra?

Det handlar inte om information på patofysiologisk cellnivå, det ska vara enkla praktiska råd.

– Doktorns mål att behandla inflammationen och elevens mål att kunna spela en hel fotbollsmatch är två sidor av samma mynt. Utgå från barnets behov i samtalet.

Om eleverna har ökande besvär, flera gånger i veckan, eller om han/hon inte orkar som sina jämnåriga kanske det är dags att lägga till (eller öka en redan befintlig) förebyggande behandling med inhalationssteroider. Detta kan en elev då behöva prata med sina föräldrar om.

Inte nog med att ansträngningen kan utlösa astma, faran lurar även i omklädningsrummet med alla dess deodoranter och sprayer. Och allergikomponenter förvärrar:

– Det kan vara knepigt, inte minst vid betygssättning. Det är inte riktigt rättvist att bedöma prestationen i kilometerspåret hos en astmatiker med pollenallergi när björkarna precis har slagit ut.

• Motionera regelbundet
• Ta luftrörsvidgande medicin minst 10 minuter innan träning
• Värm upp långsamt (10-15 minuter) och i intervallform
• Använd andningsfilter, köldskyddsmask med värmeväxlare alternativt ett specialgjort munstycke vid träning i kyla
• Vid astmasymtom, minska på tempot och/eller använd luftrörsvidgande medicin
• Låt ”dagsformen” bestämma träningens intensitet
• Träna i intervallform med inlagda vilopauser
• Drick mycket, det motverkar uttorkning av luftvägarna. Gärna ljummet vatten så att inte luftvägarna kyls av.

Vid tävlingsidrott kan dessutom utnyttjande av refraktärperioder vara ett tips:

Då ansträngningsutlösta astmabesvär klingat av följer paradoxalt nog ofta en period då man åter tål ansträngning. Detta kallas refraktärperiod, och utnyttjades bland annat av skidåkaren Thomas Wassberg. Han visste exakt hur kroppen fungerade och kunde medvetet provocera fram lite astma under uppvärmning en god stund innan loppet. På så sätt slapp han astmabesvär under själva tävlingen.

Text: Karin Rehn

<<Tillbaka