Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp Astrazeneca logotyp

Om svår astma

Om du får allvarliga och okontrollerade astmasymtom som inte går över, då kan du ha svår astma. De flesta med svår astma har en så kallad eosinofil astma. Men om du har rätt behandlingsföljsamhet och inhalationsteknik så minskar risken för okontrollerad astma.

Senast uppdaterad:

21 mar 2022

Vad är svår astma?

Den korta förklaringen: Svår astma ger besvärliga och okontrollerade symtom som inte går över. Detta trots en bra behandling, god följsamhet, och att det inte finns bakomliggande orsaker som utlöser astman, till exempel allergi och rökning.

Den längre förklaringen: Enligt det Europeiska Lungsällskapet (ERS) och det Amerikanska Lungsällskapet (ARS) har en person svår astma om hen behandlas med höga doser av inhalationskortikosteroider (ICS) och ytterligare ett läkemedel för att kontrollera astman, eller behandlas med orala kostikosteroider (OCS - kortisontabletter), men astman förblir okontrollerad.

Om någon av dessa behandlingar krävs för att astman ska vara kontrollerad, så räknas det också som svår astma. En person som står på denna högdosterapi, men som tappar kontroll över sin astma om hen trappar ned behandlingen, lider av svår astma.

Symtom på okontrollerad svår eosinofil astma

Ungefär 70-80 % av personer med svår astma har eosinofil astma – en astma som drivs av specifika vita blodkroppar. Dessa vita blodkroppar kallas eosinofila granulocyter eller kort och gott eosinofiler.

Om du upplever svåra återkommande symtom som inte ger med sig trots behandling – då kan du ha en okontrollerad svår eosinofil astma.

Det är ofta svårt att själv bedöma om man har kontroll över sin astma. Här är några exempel på okontrollerade symtom:

  • Du vaknar på nätterna med andningssvårigheter.
  • Du behöver använda din luftrörsvidgande vid-behovs-medicin 3 eller flera gånger per vecka.
  • Du har behandlats med kortisontabletter på grund av en astmaförsämring (kortisonkur) två eller flera gånger eller vårdats på sjukhus på grund av en astmaattack/astmaförsämring senaste 12 månaderna.

Då kan det rör sig om svår astma varför du rekommenderas att kontakta vården för en noggrann utredning. Många kan må bättre än de vet om - att kontakta din läkare är första steget mot bättre astmakontroll.

Många skulle kunna må mycket bättre än de inser. Det första steget: kontakta din läkare.

Två vanliga orsaker till okontrollerad astma

De främsta orsakerna till okontrollerad astma är låg behandlingsföljsamhet och fel inhalationsteknik.

Låg behandlingsföljsamhet

Behandlingsföljsamhet innebär helt enkelt att du följer din ordinerade behandling. Alltså att du tar dina astmamediciner, kommer på dina uppföljningsbesök, och följer andra instruktioner för att minimera risken för försämring. Till exempel att du undviker allergiframkallande ämnen och rökning.

Slarv och glömska är vanliga orsaker till bristande följsamhet. Man glömmer att ta sina inhalationer, hoppar över ett par doser, eller tar båda doserna på morgonen. Kanske för att medicinen har god effekt och man mått bra en längre tid.

En del minskar på sin dos för att de är rädda för biverkningar. Om du får sådana tankar ska du genast ta upp dem med din läkare.

Handen på hjärtat – har du, av någon anledning, inte följt din läkares ordination på sistone? Dags att ta tag i detta?

Inhalationsteknik

Hur du använder din inhalator kan starkt påverka effekten av din astmamedicin. Följ noggrant instruktioner från din läkare eller astmasköterska hur man förbereder en dos och hur man ska inhalera sin medicin korrekt. Läs bipacksedeln så får du koll på exakt hur ditt läkemedel ska användas. Vid minsta osäkerhet, kontakta din läkare eller astmasköterska.