Denna webbplats riktar sig till allmänheten i Sverige

Astrazeneca logotyp Astrazeneca logotyp

Diagnos av astma

Om du misstänker att du har astma ska du ta kontakt med en läkare. Ju snabbare du kan få en diagnos och börja med medicinering, desto mindre problem blir det i framtiden.

Senast uppdaterad:

21 mar 2022

Testa dig själv

För att förstå hur stora dina besvär är och hur de påverkar din vardag kan du göra vårt självtest.

En del kan tycka att det är nervöst att gå till doktorn och kanske få en diagnos av astma. Eller för att kontrollera sin existerande astma. Men ju bättre förberedd du är, desto lättare blir det.

Skriv ner alla funderingar runt dina symtom du har. Om du redan har fått diagnosen astma och är på återbesök – skriv ner alla funderingar du har kring sjukdomen. Var inte rädd för att ställa frågor. Ju mer du vet om din astma, desto bättre kan du hantera den.

Var även beredd på att läkaren vill ha en mängd svar från dig. Det kan till exempel gälla om det finns andra i familjen som har astma eller allergiska sjukdomar, hur du bor, vad du jobbar med, om du har husdjur eller om du röker. Det kan också handla om huruvida du tar din akutmedicin, och i så fall hur ofta. Det här är information som är viktig för att doktorn ska kunna ta hand om din astma på bästa sätt.

Olika metoder för att ställa en astmadiagnos

Diagnosen astma ställs med hjälp av din sjukdomshistoria tillsammans med olika läkarundersökningar och prover. Att gå igenom en massa provtagningar är inte särskilt kul, men en astmautredning är varken något konstigt eller obehagligt – och det gör inte ont.

Spirometri

Förutom att ställa en mängd frågor om dina symtom, kommer läkaren även lyssna på dina lungor. Lungorna kommer också testas med ett lungfunktionstest som kallas spirometriundersökning. Då kan läkaren se om din lungfunktion är påverkad.

PEF

Det är också vanligt att läkaren ordinerar ett PEF-test i hemmet. Det är ett enkelt sätt att mäta din lungfunktion. Du får låna en PEF-mätare och testa din lungfunktion morgon och kväll under ungefär 2 veckor. Läkaren kan då se hur dina luftrör fungerar under en längre period.

Ansträngningstest

En annan metod för diagnos av astma är ett ansträngningstest. Läkaren, eller sköterskan, testar först din lungfunktion med spirometri för att ha ett utgångsvärde. Sedan får du anstränga dig rejält under 6-8 minuter. Du kanske får springa runt vårdcentralen eller sjukhuset, eller träna på en rullmatta, löpband eller testcykel. Sedan gör läkaren spirometrin igen. Då ser hen om det finns en sänkning av lungfunktionen, vilket kan vara ett tecken på astma.

Pricktest

Pricktest är en metod för att kolla om du är allergisk mot pollen, djurepitel eller något annat. Vanliga allergiframkallande ämnen droppas på din hud. På så sätt får du svar på vad du är allergisk mot.

Andra sorters test

Din läkare kommer troligen även ta en del blodprover, bland annat allergiprover.

Det kan också hända att läkaren vill göra en annan typ av luftvägsprovokation. Det innebär att du får andas in ett retande ämne för att man sedan ska kunna bedöma hur känsliga dina luftrör är.

På vissa mottagningar gör man även ett utandningstest där man mäter halten av kväveoxid i utandningsluften. Det kallas NO-test. Om du har höga värden kan det vara ett tecken på en pågående inflammation i andningsvägarna på grund av astma.

Sju bra frågor inför läkarbesöket

Ställ dig själv dessa frågor inför ditt läkarbesök. Svarar du "ofta" eller "ibland" på en eller flera av frågorna bör du diskutera din behandling med din läkare.

  • Blir din astma sämre vid förkylningar?
  • Får du återkommande hosta även när du inte är förkyld?
  • Har du haft besvär nattetid med hosta, pip i bröstet eller andnöd den senaste månaden?
  • Får du besvär av hosta eller andnöd när du motionerar eller tränar?
  • Har du behövt ta extra luftrörsvidgande medicin på grund av astma den senaste månaden?
  • Händer det att du inte tar din förebyggande medicin?
  • Händer det att du måste avstå från att göra något du vill göra på grund av din astma?